Linjen som blev en kurva

Har ni sett den animerade filmen Inside out? Den utspelar sig inne i huvudet hos den unga tjejen Riley. Där inne kämpar de fem figurerna glädje, sorg, ilska, avsky och rädsla om att styra huvudpersonens känsloliv. Inledningsvis är glädje obestridlig etta och övertygad om att de andra inte behövs och framförallt sorgen blir placerad i periferin och får inget utrymme alls i Rileys liv. Allt eftersom tiden går inser dock glädje att de andra inte är så dumma och att även sorgen, ilskan, avskyn och rädslan behövs för att skapa balans i Rileys liv!

Sedan min fru för några år sedan blev sjukskriven för utmattningssyndrom har vår vardag handlat mycket om just balans – eller rättare sagt jakten på balans. Tidigare har vi sett på balans som något statiskt, en rät linje att hela tiden vandra längs med. Detta hade till följd att vi för varje steg bredvid den räta linjen såg oss som obalanserade och genast behövde hitta tillbaks till tryggheten längs med linjen.

Under året som gått har den här bilden förändrats och när vi nu ser på balans gör vi det mer som en kurva, ibland högt över den tidigare så avgörande räta linjen och ibland långt under. Det viktiga för oss är numera inte att ständigt vandra längs med linjen utan att en kraftig topp bestående av exempelvis en tuff arbetsvecka får följas av en lugn helg.

Detta innebär inte att vår jakt på balans är över – tvärtom är den något som alltid kommer finnas hos oss. I takt med att vi utvecklas, våra barn blir större och förutsättningarna förändras kommer även våra kurvor se annorlunda ut. Målet är dock inte längre en rät linje utan toppar och dalar där alla livets ytterligheter får plats, precis som alla känslorna till slut fick plats och bidrog till att skapa balans i Rileys liv!
Krönika av Henrik Näsström publicerad i Smålandsposten i slutet av 2015.