Framgångsrika team

23 augusti, 2021

Susan Wheelan (IMGD), Will Schutz (FIRO), Google (Aristoteles projektet) och Amy Edmondson (Teaming) är några exempel på teamutveckling.

Förra veckan fick vi äntligen möjlighet att träffas igen! Det var dags, ett och ett halvt år sedan sist. Vi behövde prata om vår ryggrad, om det som förenar oss i Kryast. Vi behövde få dela tankar och visioner om framtiden. Få vara abstrakta och konkreta på ett sätt som inspirerar både till det annorlunda och det givna. Men det kommer inte av sig självt, den där goa känslan man kan ha i en grupp som fungerar, ett framgångsrikt team. För vad definierar egentligen det framgångsrika teamet? Är det resultaten som uppnås eller hur väl gruppen löser en uppgift tillsammans? Är det gruppens förmåga att producera mycket på kort tid eller dess kreativitet som spränger nya gränser för vad som är möjligt? Tolkningen av ett framgångsrikt team är säkert olika. Personligen tycker jag det är svårt att inte prata om syfte, resultat och prestationer när man ska ringa in det framgångsrika teamet. Varje team har ett syfte med sin existens och i mina ögon är det hur väl man arbetar för detta syfte som får avgöra hur framgångsrika man är. I ett team kan det handla om att sälja, ett annat om nöjda kunder och ett tredje om en hållbar arbetsmiljö. Inte sällan finns flera team inom samma organisation men med helt olika syften som på något sätt ska försöka förenas mot samma vision och övergripande mål och ägardirektiv.  

Teamutvecklingsteorier

Det finns många teorier och undersökningar som vill hjälpa oss förstå hur vi utvecklar ett fungerande team. Susan Wheelan (IMGD), Will Schutz (FIRO), Google (Aristoteles projektet) och Amy Edmondson (Teaming) är några som har utvecklat modeller för hur man kan tänka. Här finns fantastiska verktyg som man kan använda sig av, exempelvis GDQ och Element B, för att få en hjälp i sin egen teamutveckling. När jag tittar på dessa teorier och funderar igenom hur det varit i de team där jag trivts och samtidigt nått resultat så landar det alltid tillbaka på trygghet som den första och viktigaste pusselbiten. Inget häpnadsväckande i sig, den första fasen av IMGD är trots allt Trygghet och tillhörighet, den första i FIRO Tillhörighet och den viktigaste egenskapen i Aristoteles projektet Psykologisk trygghet. Och visst märker man effekterna av att ha förtroendefulla relationer i ett team. Mina tillkortakommande blir prestigelösa eftersom jag vet att det finns andra som kan komplettera mig, inga frågor blir känsliga eftersom jag vet att ingen dömer mig och inga relationer får stå i vägen för uppgiften som ska lösas eftersom jag vet att jag blir accepterad för den jag är.

När jag tittar på dessa teorier och funderar igenom hur det varit i de team där jag trivts och samtidigt nått resultat så landar det alltid tillbaka på trygghet som den första och viktigaste pusselbiten.

Det finns mycket man kan skriva om gällande framgångsrika team men ibland behöver man förenkla för att få igång en process i rätt riktning. Som ledare och medarbetare i ett team har jag därför en väldigt viktig första uppgift, nämligen att göra allt för att bidra till en trygg arbetsmiljö i min grupp. Det innebär att jag behöver våga säga det obekväma och omfamna den som gör samma sak. För när vi tillsammans vågar säga det som känns obekvämt expanderar vi vår komfortzon tillsammans och snart har vi skapat en arbetsmiljö där vi får ut den fulla potentialen av alla teamets medlemmar. För mig är det ett kvitto på att vi tagit det första viktiga steget mot att bli ett framgångsrikt team och en förutsättning för att vi ska klara alla andra utmaningar gällande exempelvis rollfördelning, kommunikationsstrukturer och målarbete. För när tryggheten finns kan mitt team klara av vilka utmaningar som helst. Som exempelvis en pandemi!

Gustaf Möller

VD, Kryast i Sverige AB